I somras hittade vi vår drömlägenhet. Det var den första vi kollade på ihop efter att vi förlovat oss. Det hela började av ren nyfikenhet. Trots att den då bara var ett betongskal kändes den som en dröm. Ni vet, man bara känner att den är den rätta. Sedan dess har vi inte kollat på några fler lägenheter. Haha. Vi bara visste att det var den vi skulle bygga vårt gemensamma liv i. Vi drömde om närheten till vattnet, en utsikt som gav perspektiv, men ändå närhet till pulsen i stan. Den här lägenheten hade allt detta. Belägen i nya området i Hammarby Sjöstad, Henriksdal, högst upp med en utsikt till både Globen och Södermalm. Förra veckan blev den tillslut vår. Så idag flyttade jag in. Pappa och Benjamin är dagens största hjältar som bar och bar alla mina prylar. Och Rickard förstås.

Det är blandade känslor att lämna min fina lägenhet på Skånegatan. Den har betytt så mycket för mig. Så många kvällar jag suttit på fönsterkarmen och blickat ut över Vitabergsparken, hört Sofia kyrkas klockor slå och fundera på vad alla de promenerande människor i parken lever för liv.
Likaså känner Rickard som ska lämna Lyran – det anrika gamla träslottet där han bott de senaste fem åren. Där har han levt nära vattnet och väckts av nybakade kanelbullar varje morgon… Nu börjar en ny era för oss då vi ska bygga något ihop. Tillsammans bär vi på otroligt fina boende-minnen. Det är vi väldigt tacksamma över.

När dagen led mot sitt slut kom vår ”familj” förbi: Viveca, Hasse, Jonas och Benjamin. Dessa människor delar vi allt med. Och det var så underbart, och kändes så rätt, att få starta livet här med att bjuda hem dem. Vi pratade i timmar, bad, skrattade och spelade gitarr.

Nu är det dags att slumra in. Första natten i sjöstan. I vårt gemensamma hem. Det är svårt att ta in. Känns helt fantastiskt.